söndag 22 april 2018

Marre testar - träning på Mallorca

En underbar vecka är över. Jag hade kanske inte alltför stora förväntningar på veckan då livet rusat på i 110 hur länge som helst men veckan blev helt fantastisk. Här kommer berättelsen om min vecka.

Lördag
Resdag, tidigt till Arlanda där delar av gänget samlades, kramades och var allmänt uppspelta. När vi kom fram gick jag och Sara till cykeluthyraren och plockade ut våra cyklar. Min var galet snygg, kärlek vid första ögonkastet.
Vi tvekade en stund om det skulle bli en premiärtur eller inte då molnen såg väldigt regntunga ut, till slut gav vi oss ut på strandpromenaden i alla fall för en mils provcykling. Underbart.
Avslutade med att möta upp alla för middag och tidigt i säng.

Söndag
Första turen. Jag var nervös så in i bomben. Sara däremot lugn som en filbunke. Ombytta roller alltså... Vi hade blivit lovade en lugn första dag och det blev det. Vi cyklade Orient-turen tillsammans med ett härlig gäng. Redan efter 15 km kom den första stigningen i Sa Cabaneta (154 meter över havet) och jag tyckte den backen var jäääättelååååång. Visst. Kaptenen Rolf (i gult) hade bestämt att vi skulle ha fri fart uppför och nerför alla backar. Det var skönt. Jag höll koll på min puls och trampade upp.
Sen vidare mot Santa Maria, fika i Bunyola innan vi skulle bestiga Orient (ca 560 meter över havet). Det tog en evighet för mig att ta mig upp, sakta, sakta uppför serpentinen. Men härligt. Och härlig pepp från gänget. Glad!
Vidare till lunch i Santa Maria och sen hem igen. En heldagsutflykt med många stopp. 3:45 på sadeln, 944 höjdmeter tagna, 77,8 km cyklade.

Måndag
Kortare cykeltur då vi skulle "vila oss" inför tisdagens mastodontetapp. En tur till Cala Pi och sedan Turtle-vägarna tillbaka till Palma. 63,31 km, 2:42 och 336 höjdmeter. Avslutade dagen med en löptur som var tung.

Tisdag
Dagen D. Dagen då vi skulle ta oss till Sa Calobra. Via Sa Cabaneta vidare till Santa Maria, Binissalem och sen minns jag inget mer. Hela dagen var som en dimma. Vi cyklade till en bensinmack där vi fikade, det var ungefär 655 meter över havet. Stigningen tog en halv evighet för mig i värme, serpentiner och trötta ben. Efter fikat var det 22 km kvar till toppen där Sa Calobra börjar (dvs längst upp, sen kör man ner till havsnivån och tar 700 höjdmetrar på en mil upp igen). Vid toppen är man alltså på 700 meter över havet. Men från macken är det lite nerför och sen ska man alltså upp igen. Jag och Sanna cyklade dit men valde sedan att stanna där i stället för att susa nerför serpentinen och upp igen. Kanske ångrar jag det lite men jag tänker också att Sa Calobra finns kvar nästa år och då ska jag ta den.
Uffe cyklade uppför och var så här glad när han kom till oss.
Ner och upp igen till macken och sedan hem. Vi hade lämnat hotellet vid nio på morgonen och var hemma igen vid strax innan åtta. 6 timmar cyklade, 122 km, 1454 höjdmetrar. Galen dag. Var helt slut när jag kom tillbaka till hotellet.

Onsdag
Så kallad vilodag. Började med simning i havet.
Chillade vid poolen, turistade i Palma (såg katedralen och åt lunch).
Sprang vid havet. Åt middag. Bra dag.

Torsdag
Dags för en höjdmeterdag igen - tur till Valldemossa (stigning till ca 400 m), vidare till Soller och Port de Soller för magisk lunch. Sen dags för stigning igen, den här gången till den s k Soller-passagen (490 m över havet). Samlade 5:11, 107 km och 1366 höjdmeter. Behöver jag säga att jag var trött igen när jag kom hem?

Fredag
Fikacykling till Petra skulle det bli men jag avbröt så det blev "bara" 53 km och 2:11 den här dagen (398 höjdmetrar). Tog en dag vid poolen och sedan kort löpning med Sara. Avskedsmiddag med gänget och sedan i säng alldeles för sent.

Lördag
Dags att åka hem. Och på Arlanda väntade den bästa överraskningen av alla - Dottern!!!!! Hon hade lurat mig till månen och tillbaka och hade landat några timmar tidigare. Jag grät och grät och grät. Så glad! Vilken perfekt vecka!

Summering
Mallorca är fantastiskt och fantastiskt backigt. Titta ALDRIG på antal kilometer du ska cykla, titta i stället på antal höjdmetrar. Det kan ta över en timme att cykla uppför en backe på en mil och då sitter du och trampar på lättaste växeln hela tiden samtidigt som du hett önskar att det fanns fler och lägre växlar.... Nerförsbackarna kan vara läskiga, speciellt när det är serpentiner (vilket det nästan alltid finns). Och alla dessa cyklister! De är överallt! Det är så inspirerande och härligt! Jag kommer absolut att åka dit igen. Gärna nästa vecka. Eller vänta, måste låta rumpan vila lite först, sen åker jag.

Summering i siffror
Cykel - 422,53 km
Löpning - 15 km
Simning - 478 meter
Antal sangria - jättemånga

Inga kommentarer: