Jag hatar ryggsim. Det är det värsta jag vet. Det känns som att jag är en skalbagge på rygg som mest vevar med armar och ben och vill snurra runt på mage. Varför? Jag är ju rädd för vatten. På riktigt rädd för vatten. Vågar inte hoppa från kanten, vågar inte dyka. Hur är det möjligt att jag kan simma 4 km i öppet hav i vågor men inte kan hoppa från kanten? Ingen aning men så är det.
I morse simmade jag med Simpis, chockade både mig själv och henne genom att göra exakt som coachen sa nämligen lägga in ryggsim i insimmet. Ryggsim liksom. Wow. Vad är nästa steg? Hoppa från femman? Tälta i skogen? Skaffa spindlar som husdjur? Cykla downhill? Ja vem vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar