torsdag 17 maj 2018

Värme!

Sen jag kommit från Ju-Äs-Ei har jag mest stressat runt. Inte sovit så särdeles mycket heller om en ska vara petig. I tisdags ballade hjärtat ur igen och slog en massa extra, onödiga slag. Jag var dock snabb att notera detta så resan till Stockholm torsdag och fredag ströks så att jag kan arbeta från kontoret hemma på orten i stället och därigenom få ner stressnivån något.

Men sedan sist har jag kommit hem, kramat mina små hjärtan och så har jag cyklat med Iron(wo)man gänget. Så nice och så varmt och skönt. Typ 9 mil igen.
Sen åkte jag direkt till Gävle och åt finmiddag med mina fina.
På måndagen var jag på studiebesök och inkluderade high heels och juniorrand i paketet. Classy tycker jag.
På kvällen rev jag av mitt sista RPM för terminen och sen en bricklöp på det. I en miljarrrrrd grader. Men ändå skönt.

Tisdagen kom med löpning och styrka.
Dock blev träningen alldeles för sent då jag hängde med den här bruden i Stockholm hela dagen.
I dag väntar långpass löpning, vet inte riktigt om jag längtar eller om jag har ångest över det men en sak i sänder.

torsdag 10 maj 2018

Hello from Amerikatt!

Jag är på jobbresa på andra sidan Atlanten. Jobbar mycket med min jetlag också men det är en annan historia. Hittills har jag rest i nästan ett dygn, försökt sova, två morgonjogg, styrka på kontoret, blivit stoppad av polisen och shoppat. Nu ska jag in i workshop. Hörs. Hej.
Något bister uppsyn när vi äntligen blev släppta av farbror polisen.
Lunch på Chipotle, mmmmm.
Människokläder = biznizkläder.

måndag 7 maj 2018

Att springa lopp eller inte springa lopp - den eviga frågan

Löpformen är totalt borta. Hälsporren bråkar lite nu och då men framför allt är det rädslan för det där bråkandet som är värst. Kommer det att göra ont i dag? Eller gör det ont i morgon när jag vaknar? Eller går det bra? Och så vidare i all oändlighet.

I lördags stod Gävle Halvmarathon på schemat. Jag och coachen hade förnuftigt bestämt att jag inte skulle springa halvmara-distansen utan i så fall en kvartsmara och sen lägga till lite innan och efter så jag skulle landa på 15 km. Eller strunta i själva loppet och springa 15 km ensam. Dessa val.

Påbörjade helgen med att vara spinningfröken och sen trevlig middag. Lördag morgon och dags att bestämma sig. Jag bestämde mig för ensamlöp. Helt rätt val för dagen skulle det visa sig. Ingen press, ingen stress, bara mysigt.
Sen fikade jag med härliga vänner men det har jag ingen foton av, däremot drack jag bubbel av högsta klass på kvällen.
På söndagen tog jag och Sara en härlig cykeltur till Vinnersjö och bussfika. Jag njöt hela cykelturen, benen var starka och hjärtat var fyllt av glädje. Hela vägen faktiskt. Så glad och tacksam över mitt liv just nu.
Och hon bönan nedanför slog rekord i korvätning. Korven fanns där, jag blinkade och då var den borta. Hon hämtade en ny och den försvann precis lika snabbt. Makalöst. Men så sprang hon ju också en halvmara dagen innan i överljudsfart.
Jag njöt av solen och en pannbiffsmacka.
Gul läsk. Älskar gul läsk just när jag cyklar.
Sen pluggade jag fysik med Sonen, tog en promenad med Marie och åt massor med glass.
Alltid lika snygga på kort, hon och jag. Love.

I dag är det måndag. Solen skiner och det är väldigt varmt ute. Trots det kommer jag att sätta mig i cykelsalen och köra mitt RPM. Kom dit och svettas med mig 18:15! I morgon åker jag till Ju-äs-ei på jobb. Jag uppdaterar er givetvis, vågar inte annat.

fredag 4 maj 2018

Val Borg och annat

Whazzup? Mina senaste dagar fast från fel håll. 

Jag har varit på tjänsteresa till ett fint ställe, där fick jag leka smed. Jag var urusel ty jag har tummen mitt i handen, det är känt sedan tidigare. Min lilla krok tog evigheters evighet att göra och då fick jag ändå mest hjälp av alla. När jag inte ens kunde fixa den enklaste lilla böj, sa den snälla smeden att jag hade fått de svåraste verktygen att arbeta med. Honom gillade jag från första stund. Han verkade ärlig och så...
Sen sov jag i den här fina sängen. Ensam. Och väldigt ledsen faktiskt.
Men det var ju också Valborg dagarna innan, då åt jag middag med bland annat det här suddiga gänget. Tydligen var jag också hemskt suddig då jag inte ens lyckades simma in i bilden.
Anledningen till att det var suddigt var att jag stod för fördrinken. Aperol Spritz i mängder. I mängder. I mängder. Sjukt gott.
Och vi åt paella som var himmelsk. Heja kocken!
På självaste dagen som heter Valborg jobbade jag som en liten gnu från tidig morgon för att sen cykla med sköna Sara. Hon fick dra mig runt den där rundan på 8- 9 mil eller vad det blev. Det blåste motvind hela tiden och jag gnällde hela tiden. Undrar vad hon tyckte var värst? Så här ser jag ut när jag tuggar Snickers. Classy. Influencer from Orten.
Snickersen hade jag köpt lite tidigare på Gulf i Årsunda där de också serverar det äckligaste kaffet jag någonsin druckit. Vi fikade i en spelhörna. En spelhörna. Kan inte smälta det.
Dagen innan Valborg sprang jag med Sara. Vi sprang och sprang och sprang och vi pratade om livet.
Och ännu en dag tidigare, nämligen på lördagen, var det cykling på schemat. Liiiiite för långt, liiiiite för kallt, liiiiite för mycket regn och alldeles för lite fika. Men vi fixade det också.
Och på lördag kväll blev det förresten spel också. Älskar det där spelet! Vann massor med gånger med det var innan 90-talsbruttan kom in i bilden, hon får aldrig mer spela med oss. Just den lördagen avslutades med discodans. Älskar discodans.
 Så, det var den helgen. Nu är det tydligen ny helg och det kanske blir nya bilder. Vem vet.

lördag 28 april 2018

Att bete sig naket

Jag hade helt glömt mitt och Saras motto för resan, tur att hon påminde mig i sin reseberättelse.
Vi har ju delat rum lite nu och då på träningsläger, tävlingar och annat men aldrig så här lång tid i samma rum, umgås 24/7 så vi behövde göra upp lite regler för veckan. Jag bad om ursäkt i förväg kring mitt "plockande" av saker, att jag går runt och småstädar mest hela tiden och det kan innebära att jag plockar runt på hennes saker så till den milda grad att hon aldrig mer hittar dem igen. Tråkigt för henne. Hon å andra sidan är van att droppa saker överallt så hon lovade att skärpa sig en aning för att hålla sig på sin sida. Fint så. Bra plan och den höll hela veckan så vitt jag vet.

Men så kom vi till det här med nakenhet. För jag tänker inte så mycket på att jag går omkring naken både på lämpliga och olämpliga ställen (är det därför som min granne alltid har nerdraget hos sig för att slippa se en 40+ kropp i tid och otid?) och därför kände jag att jag var tvungen att berätta det för Sara (även om hon är mycket medveten om det sedan tidigare erfarenheter). Så då kläckte jag ur mig citatet att jag verkligen KAN bete mig naket, mest för att hon skulle hejda mig om hon tyckte det blev besvärligt. Eller om resten av Palma tyckte det blev besvärligt, vilket då hände redan första dagen då jag helt ogenerat gick ut från duschen direkt ut på balkongen. Spritt språngande. Hon utförde sitt uppdrag med bravur och det hände inte mer. Vad jag vet i alla fall. Inga bilder kring detta kommer att visas på bloggen så ni pervon som brukar skicka mail till mig om nakna kroppsdelar kan sluta fantisera och hoppas nu.

Träningen denna vecka har varit bristfällig pga massor med resor hit och dit. Har morgonjoggat två dagar, korta och jobbiga historier det där.
Har simmat ett par gånger, kört spinning ett par gånger och varit på gymmet en gång, men det är väl typ det jag åstadkommit.
Nu laddar jag för cykel i alla fall. Utomhus. I Sverige. Kallt. Grusigt. Läskigt. Men längtar ändå. I går cyklade jag med Micke. Bästa starten på helgen.
Och fick blommor levererade till mig. Älskar att få blommor.
Nu ska jag sätta på mig alla kläder jag har för att inte frysa rumpan av mig. Hörs. Hej.

måndag 23 april 2018

Jetlag

Måndag morgon och det känns som att jag har en gigantisk jetlag. Det är nog träningstimmarna från förra veckan som gör sig påminda för jag är både trött och hungrig. Höll på att döda minst fem personer i går när vi stod vid pizza-stället och väntade på leverans. Dödade dock ingen. Vad jag minns. Sprang en timme och tjugo minuter innan pizza-incidenten. Underbar löpning i solsken i dag. Ser ni panda-looken? Det är den nya, heta trenden i sommar, minns var ni såg det först.
I dag sätter jag mig på sadeln igen och kör mitt RPM-pass. Kan inte minnas när jag körde det sist pga resor och annat som kommit i vägen. Men i dag! Jag längtar efter mitt härliga måndagsgäng. Kom och cykla med mig 18:15!

Några fler bilder från telefonen, härliga minnen. Busig Dotter, busigt hår (hur är det ens möjligt att mitt hår kan se ut så där?).
 Party, party, party.
 Och så de här små söta gullefjunen, Finnen och Camilla. Puss på er!
Cykelgänget som jag hängde med mest hela veckan. Vi cyklade klunga och var riktigt duktiga på det. Om ni vill lära er mer om tecken och annat, kolla här. Mycket viktigt inför kompiscykelhäng.
Något som också är viktigt på Mallis är sangria. Jag älskar sangria och jag älskar after-bike-häng med mina polare. I bakgrunden Simon (som jag för övrigt döpte om till Glenn en mycket trött dag), Philip (som fixade med min cykel när den krånglade) och Sanna (som jag hängde med en hel dag i Sa Calobra).
Så, nu har jag landat ordentligt, dags att börja beta av mailhögen. Undrar hur många höjdmetrar den är nu?

söndag 22 april 2018

Marre testar - träning på Mallorca

En underbar vecka är över. Jag hade kanske inte alltför stora förväntningar på veckan då livet rusat på i 110 hur länge som helst men veckan blev helt fantastisk. Här kommer berättelsen om min vecka.

Lördag
Resdag, tidigt till Arlanda där delar av gänget samlades, kramades och var allmänt uppspelta. När vi kom fram gick jag och Sara till cykeluthyraren och plockade ut våra cyklar. Min var galet snygg, kärlek vid första ögonkastet.
Vi tvekade en stund om det skulle bli en premiärtur eller inte då molnen såg väldigt regntunga ut, till slut gav vi oss ut på strandpromenaden i alla fall för en mils provcykling. Underbart.
Avslutade med att möta upp alla för middag och tidigt i säng.

Söndag
Första turen. Jag var nervös så in i bomben. Sara däremot lugn som en filbunke. Ombytta roller alltså... Vi hade blivit lovade en lugn första dag och det blev det. Vi cyklade Orient-turen tillsammans med ett härlig gäng. Redan efter 15 km kom den första stigningen i Sa Cabaneta (154 meter över havet) och jag tyckte den backen var jäääättelååååång. Visst. Kaptenen Rolf (i gult) hade bestämt att vi skulle ha fri fart uppför och nerför alla backar. Det var skönt. Jag höll koll på min puls och trampade upp.
Sen vidare mot Santa Maria, fika i Bunyola innan vi skulle bestiga Orient (ca 560 meter över havet). Det tog en evighet för mig att ta mig upp, sakta, sakta uppför serpentinen. Men härligt. Och härlig pepp från gänget. Glad!
Vidare till lunch i Santa Maria och sen hem igen. En heldagsutflykt med många stopp. 3:45 på sadeln, 944 höjdmeter tagna, 77,8 km cyklade.

Måndag
Kortare cykeltur då vi skulle "vila oss" inför tisdagens mastodontetapp. En tur till Cala Pi och sedan Turtle-vägarna tillbaka till Palma. 63,31 km, 2:42 och 336 höjdmeter. Avslutade dagen med en löptur som var tung.

Tisdag
Dagen D. Dagen då vi skulle ta oss till Sa Calobra. Via Sa Cabaneta vidare till Santa Maria, Binissalem och sen minns jag inget mer. Hela dagen var som en dimma. Vi cyklade till en bensinmack där vi fikade, det var ungefär 655 meter över havet. Stigningen tog en halv evighet för mig i värme, serpentiner och trötta ben. Efter fikat var det 22 km kvar till toppen där Sa Calobra börjar (dvs längst upp, sen kör man ner till havsnivån och tar 700 höjdmetrar på en mil upp igen). Vid toppen är man alltså på 700 meter över havet. Men från macken är det lite nerför och sen ska man alltså upp igen. Jag och Sanna cyklade dit men valde sedan att stanna där i stället för att susa nerför serpentinen och upp igen. Kanske ångrar jag det lite men jag tänker också att Sa Calobra finns kvar nästa år och då ska jag ta den.
Uffe cyklade uppför och var så här glad när han kom till oss.
Ner och upp igen till macken och sedan hem. Vi hade lämnat hotellet vid nio på morgonen och var hemma igen vid strax innan åtta. 6 timmar cyklade, 122 km, 1454 höjdmetrar. Galen dag. Var helt slut när jag kom tillbaka till hotellet.

Onsdag
Så kallad vilodag. Började med simning i havet.
Chillade vid poolen, turistade i Palma (såg katedralen och åt lunch).
Sprang vid havet. Åt middag. Bra dag.

Torsdag
Dags för en höjdmeterdag igen - tur till Valldemossa (stigning till ca 400 m), vidare till Soller och Port de Soller för magisk lunch. Sen dags för stigning igen, den här gången till den s k Soller-passagen (490 m över havet). Samlade 5:11, 107 km och 1366 höjdmeter. Behöver jag säga att jag var trött igen när jag kom hem?

Fredag
Fikacykling till Petra skulle det bli men jag avbröt så det blev "bara" 53 km och 2:11 den här dagen (398 höjdmetrar). Tog en dag vid poolen och sedan kort löpning med Sara. Avskedsmiddag med gänget och sedan i säng alldeles för sent.

Lördag
Dags att åka hem. Och på Arlanda väntade den bästa överraskningen av alla - Dottern!!!!! Hon hade lurat mig till månen och tillbaka och hade landat några timmar tidigare. Jag grät och grät och grät. Så glad! Vilken perfekt vecka!

Summering
Mallorca är fantastiskt och fantastiskt backigt. Titta ALDRIG på antal kilometer du ska cykla, titta i stället på antal höjdmetrar. Det kan ta över en timme att cykla uppför en backe på en mil och då sitter du och trampar på lättaste växeln hela tiden samtidigt som du hett önskar att det fanns fler och lägre växlar.... Nerförsbackarna kan vara läskiga, speciellt när det är serpentiner (vilket det nästan alltid finns). Och alla dessa cyklister! De är överallt! Det är så inspirerande och härligt! Jag kommer absolut att åka dit igen. Gärna nästa vecka. Eller vänta, måste låta rumpan vila lite först, sen åker jag.

Summering i siffror
Cykel - 422,53 km
Löpning - 15 km
Simning - 478 meter
Antal sangria - jättemånga