Vann en tröja och en kram av Hamren

Hann inte nypa honom i rumpan dock.

Morgonpass

Nu händer det grejer!

Började dagen med att lyssna till Göran Persson, en rolig prick. Gick sen till en TV-intervju och precis när jag avslutat den ringde telefonen och jag bokades in på en radio-intervju. Jag är så HET och kommer att bli så DRYG! Och till råga på allt står Heidi från Ensamheten och småsnackar träning med mig. Vilken dag!

Våtdräktspremiär

Då har jag krängt på mig gummidräkten för första gången. Höll på att få värmeslag redan under påklädnaden. Väl i vattnet kändes det lite ovant, varmt, simmade typ 20 sekunder snabbare på 100 m, ok premiär med andra ord. Tur att jag har rosa naglar nu så jag matchar dräkten fint.

Stark brud

Vem är DU?

OK, fram med det nu då, jag vet att det finns många som läser min blogg men jag har ta mig tusan inte en aning om vilka ni är. Kan ni inte vara schyssta att skriva en liten kommentar om vem just DU är? Vore himla kul! Ser att jag har läsare (eller robotar) från Sverige, Finland, USA, Indien, Förenade Arabemiraten, Tykland, Mexico, Ukraina, Kina, Ryssland mm. Blir sjukt nyfiken!

Premiärdopp och premiärtävling

I kväll ska jag bli grodkvinnan. Jag drar på mig min snygga Orca (förhoppningvis passar den för jag har inte testat den än), typ svettas ihjälp i bassängen medan jag kör Andreas Special - 3 x 100 meter med 3 minuters vila mellan intervallerna, lite benspark och så 3 x 100 meter igen. Typ dödsjobbigt men ack så effektivt.

I helgen ska jag också göra triathlonpremiär. Hualigen! Det blir i Gävle, en liten tävling som anordnas av Gävle Triathlon Klubb. Den består av 300 meter simning i bassäng, 18 km cykel och 6 km löpning. Jag har ingen aning om hur jag ska lägga upp loppet, hur jag ska fixa växlingarna, vad jag ska ha på mig eller rättare sagt - jag har inte koll på någonting alls. Tur att det är en Prova På-tävling så funktionärerna kan stoppa mig när jag drar iväg på cykeln i våtdräkt och simmössa.

Göteborgsvarvet 2013 - the story

Årets varv var inte en A-tävling för mig utan snarare ett helt vanligt långpass. Min tanke när vi susade ner mot Göteborg på fredagen var att njuta, vinka till publiken, springa mest hela tiden och inte sjåpa mig/känna efter så jädra mycket. Vi checkade in på Lisebergs hotell, bra ställe med bra läge.

Det var varmt i Göteborg. Tokvarmt. Jag och Mannen satt ute på hotellpuben länge (betyder till klockan 22 i Marres värld) och drack faktiskt rosévin/öl. Innan det hade vi hunnit gå en sväng på mässan och hittade cykelbyxor, strumpor, set med tights och t-shirt.

Lördagen var lugn och skön, vi var ute i god tid, fick tag i en OK sallad, råkade stöta på två vänner på spårvagnen och hittade ytterligare några vänner från vår håla när vi kom fram till starten. Bra uppladdning! Men varmt. Försökte hålla mig i skuggan och fasade för starten. Mindes 2010 då det tyvärr var någon/några som avled under loppet.

När jag gick mot min startfålla bestämde jag mig för att om jag gör ett bra lopp och känner mig i form, borde jag kunna springa på mitt PB (2:06) + 3 minuter (vilket var skillnaden i minuter för eliten jämfört med föregående år). Men jag satte inga krav på mig själv. Spring så bra det går helt enkelt.

Blev förvånad när jag kom till Majorna och kände att benen bara flög fram, varje kilometer (utom den första) gick på under 6 min/km. En kort drickapaus vid Majorna och iväg över bron som tog slut supersnabbt. Bestämde mig att stanna på de kontroller som hade sportdryck, inga andra. Vid sju kilometer kändes allt plättlätt och kilometrarna bara flög förbi. Hittade hela tiden en rygg som jag bestämde att jag skulle om. Så har jag aldrig resonerat tidigare!

Strax innan andra bron fick jag en liten mental dipp men det gick över så fort jag kom till bron. Över, flög fram, passerade många där på bron. Tyvärr bevittnade jag också en tjej som föll ihop och som fick HLR av en läkare som sprang loppet. Läskigt....

Avenyn var något segare än tidigare men jag höll mig springande hela vägen och försökte öka där det blev luckor. Efter 18 km måste jag knyta om skon. Sk*t också. Det tar 3 minuter. Men jag bryr mig inte, har i alla fall ingen chans att slå PB tänker jag. Ökar lite sista tre km och känner mig pigg och fräsch när jag kommer i mål. Inser precis då att om jag INTE hade knytit om skon hade jag faktiskt slagit PB. Trots den enorma värmen, trängseln och klena uppladdningen. Helt otroligt! Smakade bra med öl, god mat och en helt fantastik chokladkaka med cocostäcke och mangosorbet. Schlurp!

Jag är mycket nöjd med mitt lopp och känner att jag har mer att ge. Om mindre än två veckor är det tävlingsdags igen, jag hoppas jag har samma känsla i kroppen då och att temperaturen ligger lite lägre (dock INTE lika lågt som förra årets mara).

Blånaglar

Första åren som löpar hade jag konstant blånaglar och besvär med mina fötter så fort jag sprang över 15 km. Många av mina naglar är fortfarande krokiga och hemska sedan den tiden, de växer liksom aldrig till sig riktigt. Men nuförtiden har jag gått upp en storlek i skor och slipper besvären. Tills nu. Vad hände?

Jo, den jobbiga åkomman hotelldöden attackerade och innan jag visste ordet av hade jag råkat köpa nagellack när jag skulle inhandla läppsmörja och öronpluttar på apoteket. Och så blev det så här. Förstora INTE upp bilden för då ser ni att min målning mer liknar en treårings teckning. Får se vad mina internationella kollegor säger vid middagen i kväll. Eller vänta, jag kanske inte ska vifta med tårna på middagsbordet.

Råkade dessutom måla naglarna på händerna också. Nu vågar jag knappt röra något och sitter här som en primadonna och försöker jobba det sista (och blogga). Och äta glass. Multitasking.

Så till dig som mailade mig häromdagen om jag aldrig utför andra sysslor på fritiden än sådana som går att regga på Funbeat - ser du väl att jag gör! :)



Sviter efter Varvet

Måndag morgon och jag har hunnit avverka 51 km på cykel, skvallrat, sett att liljekonvaljerna redan slagit ut, kört 20 mil med bil, två möten, snabb lunch och klockan är 13. Härlig dag!

Helgens Göteborgsvarv gick ganska obemärkt förbi, kanske beror det på härligt sällskap och den sedvanliga lyxshaken från Max i Örebro på vägen hem. Orkade faktiskt köra mitt Crossfit-pass också utan större anmärkningar. Och styra upp allt från skolavslutningsklänning, London-resa, språkval till sexan, krama barnen extra mycket, klappa katten, sura över att Finland bara blev fyra i hockey och kika på finalen i Mästarnas Mästare innan söndagen var över.

Nu väntar en resvecka, först en natt i storstaden, en natt hemma följt av två nätter på Västkusten (igen). Det är inte helt lätt att utöva triathlon med dessa förutsättningar. TUR att jag har en lättövertalad/lättlurad kompis som följer med mig och cyklar 5 mil tidigt en måndag morgon. Hur skulle det annars gå?

Note: Vi var inte så där hoptryckta på riktigt, det bara ser ut så på fotot.....

I mål

Glada, svettiga, 50 % av oss är nöjda (ungefär som vanligt alltså). Det var tokvarmt, åskade, regnade, haglade och så var det också underbart.

Varvethotellet

Nummerlapparna hämtade

Kolhydratuppladdning

Ironmanträning hittills

Antal km på racern: 573,8 km, 1290 minuter (förra året samma tid 318,8 km) + 1025 minuter spinning
Antal km löpning: 302,84 km, 2036 minuter (förra året samma tid 439,5 inkl Göteborgsvarvet)
Antal minuter simning: 1490 minuter (reggar inte distans varje gång), förra året inget alls

Procentuellt fördelat ligger mina 5841 triathlonminuter (av totalt 10 459 träningsminter) på:
40 % cykel/spinning
35 % löpning
25 % simning

Ganska OK fördelning kan jag tycka. Visst märker jag att jag sprungit mindre i år jämfört med de andra åren men jag tycker ändå att jag är i hyfsad löparform. När jag tränar triathlon måste jag fördela tiden på ett annat sätt jämfört med om jag bara springer.

Fördelningen för långdistanstriathleter är lite lurig, vissa säger att man bör fördela träningstiden lika som du presterar på loppet; om du tror att simningen kommer att ta 2 timmar, cykeln 7:30, löpningen 6 timmar så ska du alltså lägga 13 % på simning, 48 % på cykel och 39 % på löpning. Men å andra sidan säger andra råd att du ska lägga mest tid på den gren du är svagast på (läs simning för mig).

Nästa steg är att packa upp våtdräkten som anlände förra veckan (Orca S4). Och så anmälde jag mig nyss till den tävling som kommer att bli min första triathlontävling. Den äger rum nästa helg. Gulp. Just ja, har som lördagsunderhållning tittat igenom DVD:n som följde med boken "Triathlon för dig" också. Verkligen bra och innehållande mängder av ovärderliga tips. Som sagt, den boken kan vara den bästa träningsboken jag någonsin köpt. Läs den!